Sitter på bussen på väg till jobbet, drömde mig bort lite.. Tänk om jag haft mitt körkort och en bil då hade jag kunnat gå hemifrån NU.. Tänk så skönt.. Snart så ;) Mitt inlägg igår vart ju ganska tråkigt å dystert, men hjälpte mig att somna sen iaf ;p men blev väl bara 4 timmar.. Och jag glömde min kaffe termos på jobbet igår, så inget kaffe har jag heller. Det hade ju behövts! ;) Men det är fredag! :) inga planer för helgen, förutom att jag eventuellt ska ut o köra på söndag (om vädret tillåter) :D så nu är det köpstopp ett tag framöver, för nu jävlar ska jag ha mitt körkort! Ha en underbar freedag!

Den här veckan har jag funderat mycket mycket mycket, mådde så dåligt efter att jag sett "Sofias änglar" i måndags. & jag har en arbetskamrat som har en vän som förlorade sitt barn, och som nyligen begick självmord..

Jag kan säga att jag hade gjort detsamma, om något skulle hända min prins, om jag skulle förlora honom (kräks bara av tanken) så skulle jag inte vilja leva, för jag skulle inte ha något att leva för.

Jag förväntar mig inte att ni utan barn eller med flera barn, eller partner osv ska förstå hur jag tänker.

Men innan Wille kom, vad hade jag då? går ju inte att kalla det för ett liv? Allt jag gör, gör jag ju för honom, han är min mening, han är anledningen till att jag andas. Kan inte föreställa mig ett liv utan honom.

Vilket för tankarna vidare, jag är ensam.. hans pappa har inte visat minsta intresse förutom att han pröjsar underhåll varje månad då.. Men fortfarande.. vad skulle hända med Wille om något hände mig? Självklart har jag kollat upp det, och om jag skulle dö, så blir han ändå förste vårdnadshavare fast dom aldrig ens har träffats, så jävla sjukt. Men det jag kan göra är att skriva ett önskemål i mitt testamente om vem/vilka jag önskar skulle få vårdnaden, men det finns inga garantier, och skulle pappan då säga ifrån blir barnet fosterhemsplacerat. Det går ju inte! usch ångest ångest..

Men det är fortfarande helt sjukt, vad du går miste om C, om du bara visste! Vilken underbar unge du kunde varit en del av, jävla pucko! Din förlust!

Förut var jag väl mer angelägen om att de skulle få träffas, men nu vet jag inte ens om jag vill det, för du förtjänar honom inte. 2 år blir han om lite mindre än 3 månader, 2 år har du missat.

Nä nu blire bara babbel, försöka sova kanske? good luck med hjärnan på högvarv.