Usch jag mår så jävla illa, hjärtat sitter i halsen.

  Den där äckliga drömmen, den hemska känslan från imorse det hänger kvar..

Vi har bara varandra.

Natt & morgon, så hemsk. Vaknade vid 2 av att jag grät så jag knappt kunde andas, hade en så sjuuukt obehaglig dröm, så vaknade i panik å var så jävla rädd.. Trodde hjärtat skulle hoppa ur kroppen på mig, sen var det ju inte så lätt å somna om, så jag försov mig.. My ringde vid 7 å väckte mig, tack för det! Hoppa i kläder, å gjorde iordning prinsen.. Så medan han mös på soffan med vällingen gick jag ut på balkongen å slukade en kopp kaffe å kollade hur bussarna gick, och när jag skulle in igen.. LÅST! Trodde hjärtat skulle stanna, Wille hade låst ut mig på balkongen, paniken å rädslan.. Tänkte först hoppa ut från balkongen, men hade ju inte hjälpt ett dugg eftersom jag inte hade nycklar.. Tack och lov hade jag ju telefonen så ringde mamma medan jag försökte få Wille att komma å öppna, inte det lättaste! Men han fick upp handtaget nästan till hälften, så då tog jag i och slet upp dörren, tur man förvandlas till hullen när man är mamma! Har haft sån ångest hela dagen, Asså fyfan! Längtar efter min prins, ska krama ihjäl honom!