Jag visste att tiden skulle komma då Wille märker att hans pappa inte finns med, att han kommer börja undra och fråga..

Men jag hade aldrig gissat att det var "Farmor" han skulle vara mest nyfiken på.. För ett par veckor seda började han prata med henne i telefon (på låtsas alltså) och igår så sa han "men mamma, var är min farmor?" Ööh, lite oväntat så jag frågade om han menade mormor.. Men nej, bestämt "MIN farmor, var är han"

Jag vet inte ens om "farmor" vet att han existerar :/ kluven är känslan.. Jag har inte ens försökt ta kontakt med dom, de närmaste jag kommit var när jag frågade Willes pappa om dom visste och att jag tänkte skicka ett kort.. Till svar fick jag "börja inte jävlas med mig, då kommer du få tillbaka" så guess they don't know?

Det är svårt att veta vad som är rätt och fel i ett sådant här läge, men sanningen är den att jag har inte ens försökt ta kontakt med farföräldrarna.. Någonstans känns det som att jag kanske borde det? Inte för min skull, men för Willes?